Jippie för Tranströmer!!!
Det var stor spänning i soffan för någon minut sedan. Bokmodern, bokbebisen och bokmormodern hade samlats för att se dörren öppnas och pristagaren tillkännages. Oj vad vi jublade! Just nu är jag alltför tagen för att analysera, men just nu känns det så rätt att hans fantasiska dikter belönas så som de förtjänar. Länge sedan en poet fick priset också (16 år sen Szymborska) och trevligt med en poet som är översatt...
Boktips i kemins tecken...
Såhär samma dag som Nobelpriset i kemi delas ut måste jag bara ta tillfället i akt att tipsa om en skönlitterär bok i kemins tecken: Morbror Volfram: Minnen från en barndom i kemins värld. Och det är just det den är, en pojkes uppväxt under 30- och 40-talet i England i ett hem där vardagskemi är en del av livet. Här berättas bland annat hur man kan få en tesked att smälta i kaffekoppen (tricket är att använda en sked tillverkad av metallen gallium som smälter i rumstemperatur). Inga direkta förkunskper i kemi krävs, men visst blir den ännu roligare om man läst lite kemi. Läste denna 2003 efter tips från min kemidoktorand Gunnar som hyllande denna till skyarna.
Finns att köpa hos Bokus.
Finns att köpa hos Bokus.
Snälla bebis, låt mig få mingla med Nina!
Nina Hemmingsson besöker Uppsala stadsbibliotek och minglar kring sin nya bok Mina vackra ögon (Adlibris eller Bokus) nästa vecka. Jag vill så himla gärna gå dit. Jag bara älskar det svarta och mörka hos den pupillösa huvudfiguren (som jag periodvis identifierar mig så starkt med).
Bebisen vill inte somna utan sin mamma, inte äta ur flaska, inte låta henne lämna hemmet på kvällen. Vi har en vecka till att träna, om det inte går vägen så får jag läsa Jag är din flickvän nu hemma i soffan istället. Det näst bästa just då. Just nu ska jag ta mig an något nytt, men vad? Alsterdal, Sayers, Lesbre eller Burman..? Hmm
Bebisen vill inte somna utan sin mamma, inte äta ur flaska, inte låta henne lämna hemmet på kvällen. Vi har en vecka till att träna, om det inte går vägen så får jag läsa Jag är din flickvän nu hemma i soffan istället. Det näst bästa just då. Just nu ska jag ta mig an något nytt, men vad? Alsterdal, Sayers, Lesbre eller Burman..? Hmm
Bibliotek vs nätbokhandeln?
Vad är egentligen att föredra när man ska införskaffa sin läsning? Biblioteket, särskilt modell större erbjuder ett enormt utbud av titlar (särskilt på svenska och minoritetsspråk), dessutom kostnadsfritt. Personalen är vanligtvis kunnig och kan hjälpa till att leta fram titlar utifrån vaga beskrivningar: "Har ni den där om vampyren?" eller "Jag vill läsa den där med rött omslag som var med på Gomorron för ett tag sen". Bara att vistas i ett rum med tusentals titlar brukar även leda till att något oväntat slinker med hem, medan man på nätbokhandeln oftare köper många titlar ur samma genre. Genom att låna växer heller inte bokhyllan i samma tempo som när man näthandlar, detta kan man ju dock tycka olika om. Några vill ju gärna ha allt som de läst hemma.
Nackdelen med biblioteket är ju att det brukar vara knepigt att komma åt de populära titlarna utan att reservera dem, och där jag bor tar biblioteket ut en kostnad för varje reservation. Skillnaden mellan att köpa pocket online för 35 kronor och reservera på biblioteket för 10 kronor är lite för liten för att det ska vara värt att inte ha titeln hemma under obegränsad tid och läsa den när andan fyller på. De böcker som bebhöver reserveras är ju ofta så populära att de inte går att låna om utan måste lämnas tillbaka inom en månad för att man inte ska få böter. Böter är ju också en nackdel med biblioteket. Min innestående skuld är just nu 46 kronor då jag haft en enda bok (Agnar Mykles Sången om den röda rubinen) hemma lite för länge. Hade denna gått att köpa ny på pocket hade det alltså varit en ren förlustaffär (ekonomiskt alltså) att ha lånat den.
Vill jag läsa något nyutkommet eller en specifik del i en populär bokserie (typ Åsa Larssons Solstorm som jag alltid letar efter på biblioteket men som alltid är utlånad) får jag vara beredd på att vänta och troligen reservera, läser jag därmed äldre verk (tex Mobergs Utvandrarna) finns det ingen anledning att inte gå till biblioteket där den finns i ett flertal olika upplagor.
Nätbokhandeln erbjuder låga priser, snabb leverans direkt i brevlådan och massor med pocket (perfekt som läselitteratur). Däremot saknar de ju av logiska skäl det som inte längre finns i utgivning (bibliotekens och antikvariatens största fördel). Sökmotorerna är inte så dumma men saknar den mänskliga associationsförmågan som en bibliotekarie vanligtvis har.
Barnböcker är roliga att bläddra i innan man läser, därför tycker jag att bibliotek eller traditionell bokhandel är att föredrar innehållsmässigt. Vill man undvika att låna hem andras sjukdomar (bebisar och böcker i munnen ni vet...) är nytt att föredra.
Sen kan vi ju också tala om antikvariat (både online och traditionella) och vanliga boklådor. Men det får bli en annan gång...
Nackdelen med biblioteket är ju att det brukar vara knepigt att komma åt de populära titlarna utan att reservera dem, och där jag bor tar biblioteket ut en kostnad för varje reservation. Skillnaden mellan att köpa pocket online för 35 kronor och reservera på biblioteket för 10 kronor är lite för liten för att det ska vara värt att inte ha titeln hemma under obegränsad tid och läsa den när andan fyller på. De böcker som bebhöver reserveras är ju ofta så populära att de inte går att låna om utan måste lämnas tillbaka inom en månad för att man inte ska få böter. Böter är ju också en nackdel med biblioteket. Min innestående skuld är just nu 46 kronor då jag haft en enda bok (Agnar Mykles Sången om den röda rubinen) hemma lite för länge. Hade denna gått att köpa ny på pocket hade det alltså varit en ren förlustaffär (ekonomiskt alltså) att ha lånat den.
Vill jag läsa något nyutkommet eller en specifik del i en populär bokserie (typ Åsa Larssons Solstorm som jag alltid letar efter på biblioteket men som alltid är utlånad) får jag vara beredd på att vänta och troligen reservera, läser jag därmed äldre verk (tex Mobergs Utvandrarna) finns det ingen anledning att inte gå till biblioteket där den finns i ett flertal olika upplagor.
Nätbokhandeln erbjuder låga priser, snabb leverans direkt i brevlådan och massor med pocket (perfekt som läselitteratur). Däremot saknar de ju av logiska skäl det som inte längre finns i utgivning (bibliotekens och antikvariatens största fördel). Sökmotorerna är inte så dumma men saknar den mänskliga associationsförmågan som en bibliotekarie vanligtvis har.
Barnböcker är roliga att bläddra i innan man läser, därför tycker jag att bibliotek eller traditionell bokhandel är att föredrar innehållsmässigt. Vill man undvika att låna hem andras sjukdomar (bebisar och böcker i munnen ni vet...) är nytt att föredra.
Sen kan vi ju också tala om antikvariat (både online och traditionella) och vanliga boklådor. Men det får bli en annan gång...
Lärarinnan i Villette av Ingrid Hedström
Ingrid Hedström har länge arbetat som utrikeskorresponent på DN och tjänstgjorde under 90-talet i Belgien. Med Lärarinnan i Villette deckardebuterade hon 2008. Handlingen utspelar sig i det fiktiva belgiska samhället Villette där en populär skolfröken dödas i en påkörningsolycka som snabbt visar sig vara överlagt mord. Ansvarig för mordutredningen är förundersökningsledaren Martine Poirot.
I grunden är det här en mycket bra och väl underbyggd mordhistoria som dessutom ger en intressant och antagligen realistisk bild av det belgiska samhället. Jag är enig med DN:s recensent att det är befriande att slippa den svenska storstaden alternativt idylliska landbygden och ge sig in i en ny värld. De olika parallella historierna vävs långsamt samman på ett trovärdigt sätt och läsaren får logiska ledtrådar mot gåtans lösning.
Jag irriterar mig på den stereotypa bilden av kvinnliga karriärister som så ofta uppmålas litterärt, Martine Poirot och hennes väninnor inga undantag. Alltid är de välklädda, jobbar övertid och umgås med andra likasinnade. Att den kvinnliga rättsläkaren är motsatsen till detta är uppiggande, men det finns trots allt ett förakt mot detta från de övriga. Jag brukar inte ha några stora problem med digra persongallerier, men här hade jag ibland svårt att hålla reda på de olika karaktärerna, kanske för att de vanligtvis nämns med för- och efternamn (som regel är något av dessa också dubbelnamn) och merparten av namnen är långa och svårmemorerade.
Läs gärna DN:s och SvD:s recensioner.
Köp den gärna på Adlibris eller Bokus.
Betyg 4 av 5
I grunden är det här en mycket bra och väl underbyggd mordhistoria som dessutom ger en intressant och antagligen realistisk bild av det belgiska samhället. Jag är enig med DN:s recensent att det är befriande att slippa den svenska storstaden alternativt idylliska landbygden och ge sig in i en ny värld. De olika parallella historierna vävs långsamt samman på ett trovärdigt sätt och läsaren får logiska ledtrådar mot gåtans lösning.
Jag irriterar mig på den stereotypa bilden av kvinnliga karriärister som så ofta uppmålas litterärt, Martine Poirot och hennes väninnor inga undantag. Alltid är de välklädda, jobbar övertid och umgås med andra likasinnade. Att den kvinnliga rättsläkaren är motsatsen till detta är uppiggande, men det finns trots allt ett förakt mot detta från de övriga. Jag brukar inte ha några stora problem med digra persongallerier, men här hade jag ibland svårt att hålla reda på de olika karaktärerna, kanske för att de vanligtvis nämns med för- och efternamn (som regel är något av dessa också dubbelnamn) och merparten av namnen är långa och svårmemorerade.
Läs gärna DN:s och SvD:s recensioner.
Köp den gärna på Adlibris eller Bokus.
Betyg 4 av 5
